chans

Sådärja, då var man helt slut i kroppen. Anna och jag promenerade bort till den afrikanska dansen. Vi var så inspirerade från stampet i lördags så vi dansade som galningar. Det är så roligt! Jag älskar att dansa. Tror jag såg Kneggans mamma där också.

Har nu kört hem min fina Anna.

Jag är så lycklig. Har verkligen en fin, pirrig känsla i magen. En känsla som får mig att le hela tiden. Jag är så glad att jag har Anna och Rodde. Och jag är så glad att jag har träffat FJ. Han sa det finaste som man nog kan säga till någon på dansgolvet i lördags. Vi stod där, var allmänt lyckliga och kramiga, dansade, skrattade och njöt. Så vänder han sig till mig, kramar mig och säger: "Nic, jag tror detta är början på en väldigt lång vänskap".

PEACE & KRAM

Kommentarer
Postat av: Anna Z

Åh vad glad jag blir av detta inlägget!

Älskar diiiiig

2010-02-11 @ 19:21:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0