turn down elliot

Jag saknar tiden när jag trodde att jag var en cool hardcorebrud.
När jag blev drack mig full på langarvodka, hånglade med folk (vars namn jag inte visste för att alla hade hittepånamn som lät som tevespelsfigurer) på hemmafester och parkhäng och moshade runt på metalkonserter med en massa långa snubbar.
Som den där konserten på KB med 36 Crazyfists och Poison the Well när Anton knuffade in mig i moshen och jag moshade runt, men när jag skulle ta mig ut ur moshen snubblar jag på en lång man, välter ner någons öl från högtalaren, snubblar vidare på Suss som jag hoppas ska ta emot mig men det slutar med att jag sätter mig på hennes tumme.
Det var en bra kväll.
Nuförtiden är jag mest cool, men ibland är det fint att lyssna på gitarrerna och skriken och tänka tillbaka på den tiden.
Ikväll ska jag dansa, inte mosha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0